Acceptera att livet går i cykler

with Inga kommentarer

Allt går i cykler

Mitt allra bästa knep för vardagsångest är att minnas att allt går i cykler. När känslan av att allt står still nästan kväver mig påminner jag mig själv om att till och med naturen har förstått att vi inte kan hålla på i ett. Björnarna går i ide och träden fäller sina löv, kanske vore det klokt även för mig att göra något liknande. Skala bort och stanna upp. Allt behöver inte ske på en gång och kan inte heller.

Jag kan känna mig jäktad. Ha en känsla av att alla river i mig på en och samma gång, få en stark lust att gå och gömma mig i en skrubb och inte komma ut förrän det lugnat sig. Kan det händelsevis bero på att jag har för många bollar i luften samtidigt, eller att jag gör för många saker som inte ger mig något?

Min personliga blogg började smaka trä. Jag hade ingen motivation att skriva där och kände att jag inte hade något jag ville säga. Däremot inspirerades jag av bloggar som drivs av flera skribenter vars inlägg alltid hade en särskild tematik. Jag började snegla mot blomstrandebloggen som varit stum i många månader och insåg plötsligt att lösningen låg rakt framför mig. Tematiska inlägg som fortfarande är personliga men inte privata! Perfekt för både mig och blomstrande. Blomstrande är ett projekt som vi absolut inte viljat ge upp men som saknat riktning efter bröllopskrabbisen och att ta upp bloggen men i ny tappning fungerar utmärkt för oss just nu.

 

Lära sig av misstagen

Vi lär oss av våra misstag och har definitivt insett att det inte lönar sig att låsa sig vid ett visst upplägg. Då när blomstrande lanserades hade vi schemalagda inlägg och höll skypemöten varje vecka för att diskutera och hitta på nya idéer vilket fungerade i exakt en månad innan livet hände och det blev för tufft att hålla takten. Livet händer alltid, och livet går alltid i cykler. Ibland händer väldigt mycket på en gång och ibland undrar man om alla glömt bort att man finns. Det är klokt att acceptera detta, för det sparar åtminstone mig väldigt mycket ångest. Känns det skit just nu, ajo, this too shall pass. Har jag mycket tid och hinner skriva flera inlägg i veckan är det inte sagt att det nästa månad känns likadant. Kanske bra att minnas det och inte vara så hård mot sig själv sedan. Därför uppdateras bloggen när vi har lust och tid och därför handlar den om det som intresserar oss just den dagen – det blir bäst så!

I min livscykel går vissa saker väldigt snabbt nu medan annat känns som en oändlig uppförsbacke. Det är jobbintervjuer och dagisblanketter och loggor som paketeras samtidigt som det är morgonfil och tända ljus för trettionde dagen i rad. Och när den där jagade känslan griper mig skalar jag bort instagram, bloggar och program. Jag byter blogg, byter fröknäckebrödet till surbröd och strör kanel över kaffet. Gråter en skvätt, kramar en kropp och pajar en katt. Imorgon känns det kanske annorlunda.

 

 

Hur man kan göra det bästa av november

Jag har inget emot november (jag ogillar februari och mars istället), men det är ju onekligen en väldigt mörk och energilös månad. Därför tänkte jag dela med mig av mina bästa tips som gör åtminstone min november betydligt trevligare.

– Jag försöker leva i min kropp. Jag har gjort illa mitt knä så jag kan inte röra på mig som jag brukar och skulle vilja, men är noga med att ändå gå på korta promenader, bada bastu och flyta omkring i bubbelbassängen. Det gör sinnet gott och det är mycket viktigt att ändå använda kroppen trots att jag inte kan röra på mig så mycket att jag skulle svettas.

– Jag hade två veckor paus från instagram vilket ledde till att min skärmtid minskade med hälften! Det var även skönt mentalt och jag planerar nu att jag raderar appen igen och dessutom tar bort bloggar från mina bokmärken. Tänker att jag bara skall läsa nyheter på telefonen.

– Jag möblerade om i sovrummet vilket gav mycket mer energi! Det blev bättre balans i rummet och funktionen blev mer ändamålsenlig, nu skulle jag bara borda orka hålla det städigt så skulle effekten vara ännu större.

– En lördag lämnade jag partnern och barnet hemma och hade skrivverkstad i mina svärföräldras stuga. Det kan vara det mysigaste, skönaste och roligaste jag gjort på länge. Skrivandet stimulerar den annars bortglömda fantasin och det var skönt med verklighetsflykt!

– Det finns så mycket att lära sig om svunna tider och jag försöker komma ihåg att ställa frågor av mina äldre släktingar. Det finns så mycket jag inte vet och förstår men det är så nyttigt att försöka föreställa sig hur det var att leva utan kylskåp eller ha en förälder som varit krigsfånge.

– Jag har träffat en del vänner som jag inte sett på länge och det är ljuvligt att glömma mörkret för en stund. Det är även stimulerande att använda lite andra tankebanor än de jag brukar använda, eftersom det är någon jag inte ser ofta så och då måste tänka lite mer på vad jag säger.

– Våga skita i att vara duktig! Jag tänker t.ex. inte söka in till magisterprogrammet nu utan skjuter upp det åtminstone ett år. Befriande!

Leave a Reply